
Skolfoto . .
Det är på det hela ett intresasant faktum hur det kan skapas så mycket hystreri kring en enda litet sketet bild.
Visst, jag minns också att jag tyckte att mycket stod på spel, som att hela min image och mitt kommande skolåret skulle hänga på just det där fotot.
Som att chanserna till att få hångla upp Snygg-Pelle i 9:a på nästa högstadiedisco hängde på på min förmåga att bli vrålhet!!
Scenario; Du skulle alltså bli V R Å L H E T! på ett foto där du tvingades sitta ner för att du var kortast, sträcka på ryggen som om du haft en stålvajer uppkörd i gumpen, ha händerna i en töntig liggande ställning på knäna och sen dessutom le som ett jädra fån!!
Är det konstigt att ett sådana kort fråntar en all sex-apeal man kan åstakomma??
Inte ens Bingo Rimér hade lyckats att få den 6:e klassare man var då till att se ut som den Oksana Andersson man ville vara.
(Och tacka väl gud för det!)
För med åren insåg man att Snygg-Pelle fullständigt sket i hur du blev på skolfotot, han hade inte ens sett dig!
Man fick helt enkelt en mer avslappnad och sund attityd till det där fotot.
Visst, man la fortfarande datumet på minnet och strök ett extra lager med mascara på fransarna då det var dags men det blodiga allvaret var borta och du kunde glatt traska dit, låta dig dirigeras och le utan att känna en dödlig fasa för resultatet.
Att titta tillbaka på sina skolår är en spännande resa.
Somliga har förändrats totalt medan andra fortfarande går i samma skor sen 1:a klass. Jag vet dessutom folk som med obehag tittar tillbaka på perioder med svart hår, bortrakade ögonbryn och magröjor.
Och visst undra man ibland vad man tänkte med, som de där vita stövlarna, hockeyfrillan eller när Snyggot i 9:a rumlar fram i toakön på Piraten 3år senare, inte såå Snyggo . .
Annars skrattar jag mest bara åt över hur liten man faktiskt var och såg ut när man i själva verket kände sig så stor.
Man blir äldre, man förändras, man tycker om olika saker i olika perioder, man förundras, man skäms, man blir generad, glad och ledsen, det är en del av livet !
Det är på det hela ett intresasant faktum hur det kan skapas så mycket hystreri kring en enda litet sketet bild.
Visst, jag minns också att jag tyckte att mycket stod på spel, som att hela min image och mitt kommande skolåret skulle hänga på just det där fotot.
Som att chanserna till att få hångla upp Snygg-Pelle i 9:a på nästa högstadiedisco hängde på på min förmåga att bli vrålhet!!
Scenario; Du skulle alltså bli V R Å L H E T! på ett foto där du tvingades sitta ner för att du var kortast, sträcka på ryggen som om du haft en stålvajer uppkörd i gumpen, ha händerna i en töntig liggande ställning på knäna och sen dessutom le som ett jädra fån!!
Är det konstigt att ett sådana kort fråntar en all sex-apeal man kan åstakomma??
Inte ens Bingo Rimér hade lyckats att få den 6:e klassare man var då till att se ut som den Oksana Andersson man ville vara.
(Och tacka väl gud för det!)
För med åren insåg man att Snygg-Pelle fullständigt sket i hur du blev på skolfotot, han hade inte ens sett dig!
Man fick helt enkelt en mer avslappnad och sund attityd till det där fotot.
Visst, man la fortfarande datumet på minnet och strök ett extra lager med mascara på fransarna då det var dags men det blodiga allvaret var borta och du kunde glatt traska dit, låta dig dirigeras och le utan att känna en dödlig fasa för resultatet.
Att titta tillbaka på sina skolår är en spännande resa.
Somliga har förändrats totalt medan andra fortfarande går i samma skor sen 1:a klass. Jag vet dessutom folk som med obehag tittar tillbaka på perioder med svart hår, bortrakade ögonbryn och magröjor.
Och visst undra man ibland vad man tänkte med, som de där vita stövlarna, hockeyfrillan eller när Snyggot i 9:a rumlar fram i toakön på Piraten 3år senare, inte såå Snyggo . .
Annars skrattar jag mest bara åt över hur liten man faktiskt var och såg ut när man i själva verket kände sig så stor.
Man blir äldre, man förändras, man tycker om olika saker i olika perioder, man förundras, man skäms, man blir generad, glad och ledsen, det är en del av livet !
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar