Det är inte så att man fullt ut, i all evighet, hade velat leva sitt liv som i en romantisk film.
Det hade lätt kunnat blivit alltför sötslikskigt och förutsägbart i längden . .
Men det är ändå någonting med sånna här filmer som får mig att önska och tro på den där eviga kärleken, den totala tilliten till varandra, att ni tillsammans håller världen i era händer och att han älskar dig precis lika mycket som du älskar honom.
I verkligheten är allt annorlunda. Där finns sällan den totala tilliten och säkerheten på varandra, murar och fasader av stolthet och försvar blir som ett pansar mellan er och hela tiden sätts kärleken på prov som sliter och skaver på det ni har tillsammans.
Så ibland önskar jag att den riktiga, verkliga kärleken var som kärlek är på film, trygg, varaktigt, hoppfull, vacker och alldeles underbar . .
torsdag 25 december 2008
Love storys
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar