Personlighetsdrag - jag är inte ledsen!

Jag är en tös med stormigt temperament. Jag får ofta och gärna starka känslor - är väldigt arg, mycket glad, väldigt ledsen... Problemet är att jag, som en bieffekt av detta heta temperament ofta börjar gråta. Eller gråta - jag vet inte, tårarna börjar rinna. Det kokar över helt enkelt. Personer i min omgivning (som inte känner mig så himlans väl) tror ju då (givetvis) att jag är ledsen och behöver tröst. Det är fel. Jag vill inte ha det så, att floder börjar rinna nedför mina kinder - jag vill inte upplevas som svag när jag i själva verket är ex. skitarg. Det blir liksom som om man förlorat. Och det vill jag inte göra. Min mamma är precis likadan, fan för genetiken alltså.