Snygg, rykande het med bakisångest eller ful och blek med hjärncellerna i behåll?

Jag jobbade inte igår. Va hemma tidigt efter en fet middag på resturang. Varför gick jag hem då? Hmmm, vet inte. Någon jävla slöfis har placerats i min ryggrad, den där känslan - vill bara vara hemma och äta godis, dricka läsk och titta på Beck enslingen (fast man sätt den typ 5 gånger tidigare). Är det inte så man ska känna när man är typ nyförälskad eller gift? Singlar - är det inte dem som är heta, snygga med skyhöga klackar som gör staun? Eller har jag missuppfattat grejen? Varför är jag helt fel ute? Ska jag vara ledsen eller tacksam för att jag inte längre är bruden "först in, sist ut" med bakisångest varje helg? Hm. Har jag blivit gammal och grå?