För någon dag sedan hade jag och en vän en mycket intressant diskussion. Han påstod att alla i princip kan bli förälskade i alla bara man tvingas umgås och spendera tid tillsammans. Stämmer detta tror ni? Att alla människor (med undantag givetvis) passar tillsammans eftersom vi har den gemensamma nämnaren "människor" - alla har ju faktiskt bra sidor, de flesta är snälla, roliga och har under ytan en fascinerade personlighet. Eller håller ni med? I så fall kan man ju påstå att typ 90% av jordens singlar är ute och cyklar, gör det alldeles för svårt för sig. Mr/Mrs right kan vara vem som helst i ens närhet - då ofta på jobbet, i skolan eller idrottsklubben. Någon som redan sett ens dåliga sidor, som man redan har bråkat med, haft heta debatter med, skrattat med och kanske till och med visat sig som allra svagast inför. Kanske är det just dessa personer som man bör dela sitt liv med. Även fast passionen och pirret i magen (till en början i alla fall) får kliva åt sidan...Detta är en tanke - en del av vad jag just denna söndag sitter och funderar på, i soffan, framför reprisen av (det fruktansvärda) IDOL, med MacBook:en i knät och filskålen på magen... Ska fundera vidare - återkommer i ämnet... Min fina BB - vad säger du? Vill du haka på min reflektion?
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar