fredag 5 december 2008

Mitt mål är att bli perfekt

Klarar jag av att uppfylla kraven mot mig själv? Lever jag som jag hade velat göra? Absolut inte, tyvärr. Jag gör (väldigt) ofta okloka val, är elak mot mina medmänniskor, ljuger, svär och gnäller... Kanske onödigt ofta. Hmm, sitter hon där hemma på kammarn och använder bloggen som nån jävla biktstol nu? Nej det gör jag inte. Däremot anser jag att steg ett mot att vara en (enligt de normer man själv innehar) bättre individ är att inse och kartlägga sina egna tillkortakommanden. Jag kan med bestämd röst berätta att mitt största mål med livet är att vara helt nöjd med mig själv och min egen personlighet, mina handlingar och relationer till andra. When it all comes down to it skiter jag fullständigt i hur samhällets mall av perfekt ser ut, jag vill vara stolt över mig själv. I en uppsats jag nyligen skrev var frågeställningen när man kan titulera sig vuxen. Jag tycker min pappa är vuxen. Han är klok, kompetent, självständig och har förmågan att se saker ur nya perspektiv. Livet är inte svart och vitt - det måste man lära sig. Ju mer vuxen man blir inser man att livets små dilemmor oftare än ofta ligger i gråzonen. Min sanning är någon annans osanning, jag har sällan helt rätt... Viktigt är också att göra fel, våga göra fel och resa sig när man fallit hårt. En annan nog så viktig del är att kunna välja sina stider. Jag är personen som alltid lägger näsan i blöt, alltid ska lägga sig i och ha åsikter (om sånt som inte berör mig). Detta ofta till min nackdel. Skillnaden är att jag, med åren och av misstag (låter som jag är lastgamal, jag vet), lärt mig bli medveten om mina brister och utefter det välja hur jag ska förhålla mig. Jag avundas de personer som endast bryr sig om de själva, deras egen buissness - jag vill vara som dem! Dock är det nog bara att inse att jag alltid kommer vara den tjej med vassast tunga och skarpast vokabulär. Min oförmåga att välja strider kommer förhoppningsvis utveckla min personlighet och putta mig framåt på min väg att en dag (kanske) bli vuxen. Kanske putta mig framåt för att en dag (kanske) kunna nå mitt mål - att bli totalt perfekt. I mina ögon mätt alltså. Fuck samhällets schblon - here I come!

Inga kommentarer: