Jag vet att min kära BB redan berört ämnet men kände att även jag ville bidra med ett litet frö i debatten!
Jag gillar när folk anstränger sig, när det finns en tanke bakom saker och ting, som i detta berörda fallet med fester och inbjudningar.
När man låtit tankeverksamheten arbeta och inte bara nöjt sig med "Hey! jag fyller år, Kom-på-fest-hemma-hos-mig" osv.
Så en stor eloge till alla dessa kreativa festfixare, you guys rule!!
Vad jag däremot inte gillar är när folk trissar upp stämningen till dessa omöjliga dimensioner, där vi som har lite mindre tid än genomsnittet försätts i en jävla knipa av skuldbeläggning (självförvållet, of course!). Detta för att vi på förhand vet att vi inte ens i närheten kommer kunna lägga ner lika mycket tid på presenter, klänning, strumbbyxor, hår osv. .
Samtidigt vet jag att det oftast inte är människorna bakom själva idén utan de väl valda inbjudna som främst skapar denna hets bland varandra.
Vem köper den mest personliga presenten? Kommer någon ha samma klänning som jag och isåfall vem? Vem har lagt den mest hållbara makeupen? Kommer mitt hår verkligen att hålla hela kvällen?
Borde jag ha ringt runt en gång extra till alla och kollat så dom verkligen tog pumps?
Jag vet att jag överdriver, får det att låta som att det vore någon slags tävlan alltihopa men visst känns det väl ändå lite igen? Visst far väl någon av dessa tankarna runt i ditt huvud innan du stänger yttedörren?
Jag blir kluven av att tänka på folk som både hunnit med att köpa och lämna tillbaka lämpliga party-outfits, utökat beautyboxen med matchande färgskalor, rakat benen både vågrätt, lodrätt och diagonalt samt skickat iväg pojkvännen till systemet både åt sig själv och tjejligan.
Jag beundrar dem för detta, beundrar dem för all den tid och energi de orkar lägga ner. Jag är inte ironisk, tycker på fullaste allvar att det är underbart! Det är bara inte jag
Men är det såhär jag borde (nu pratar vi övergripande) förberett mig eller vandras min väg bäst i mina egna skor?
En snabb självrannsakan . .
I prefer my own shoes! Det gör mig varken till en bättre eller sämre människa, it´s just me!
Jag gillar när folk anstränger sig, när det finns en tanke bakom saker och ting, som i detta berörda fallet med fester och inbjudningar.
När man låtit tankeverksamheten arbeta och inte bara nöjt sig med "Hey! jag fyller år, Kom-på-fest-hemma-hos-mig" osv.
Så en stor eloge till alla dessa kreativa festfixare, you guys rule!!
Vad jag däremot inte gillar är när folk trissar upp stämningen till dessa omöjliga dimensioner, där vi som har lite mindre tid än genomsnittet försätts i en jävla knipa av skuldbeläggning (självförvållet, of course!). Detta för att vi på förhand vet att vi inte ens i närheten kommer kunna lägga ner lika mycket tid på presenter, klänning, strumbbyxor, hår osv. .
Samtidigt vet jag att det oftast inte är människorna bakom själva idén utan de väl valda inbjudna som främst skapar denna hets bland varandra.
Vem köper den mest personliga presenten? Kommer någon ha samma klänning som jag och isåfall vem? Vem har lagt den mest hållbara makeupen? Kommer mitt hår verkligen att hålla hela kvällen?
Borde jag ha ringt runt en gång extra till alla och kollat så dom verkligen tog pumps?
Jag vet att jag överdriver, får det att låta som att det vore någon slags tävlan alltihopa men visst känns det väl ändå lite igen? Visst far väl någon av dessa tankarna runt i ditt huvud innan du stänger yttedörren?
Jag blir kluven av att tänka på folk som både hunnit med att köpa och lämna tillbaka lämpliga party-outfits, utökat beautyboxen med matchande färgskalor, rakat benen både vågrätt, lodrätt och diagonalt samt skickat iväg pojkvännen till systemet både åt sig själv och tjejligan.
Jag beundrar dem för detta, beundrar dem för all den tid och energi de orkar lägga ner. Jag är inte ironisk, tycker på fullaste allvar att det är underbart! Det är bara inte jag
Men är det såhär jag borde (nu pratar vi övergripande) förberett mig eller vandras min väg bäst i mina egna skor?
En snabb självrannsakan . .
I prefer my own shoes! Det gör mig varken till en bättre eller sämre människa, it´s just me!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar